Return to site

Mitt varför

· Insikter,Utbrändhet

Varför gör jag det jag gör och varför vill jag göra mer av det?

Vad är det som driver mig?

Det första fröet som såddes i mitt medvetande som sakta grodde och växte och till slut blev till att jag skapade Hälsa i Nuet var en tanke och en önskan att ”jag vill inte att någon ska behöva gå igenom det jag har gått igenom”. Med den tanken kom naturligtvis andra såsom ”vad kan jag göra för att hjälpa andra att inte gå igenom det jag har gått igenom?” ”hur kan jag påverka?” ”vad kan jag bidra med?”.

Jag vet att jag är långt ifrån ensam att drabbas av stressrelaterad ohälsa, att bränna ut mig, och varje gång jag hör om någon i min omgivning som drabbas blir jag lika påverkad. Ledsen – självklart – men också än mer beslutad att det jag försöker göra och det jag kan bidra med verkligen behövs. Tyvärr.

Jag har lärt mig så oerhört mycket om mig själv under de dryga tre och ett halvt åren sen jag kraschade. Jag har lärt mig att känna mer, hantera mig själv och mina tankar och känslor bättre, känna in mer, ta om hand bättre och återhämta mig mer. Jag har lärt mig att mina tankar inte är sanningar och jag vet hur de påverkar min kropp. Jag lär mig hela tiden och allt jag lär mig får mig att växa till en, förhoppningsvis, bättre människa – en Rebecca 2.0 som är mer luttrad och medveten, närvarande och lyckligare än den tidigare modellen. Inget av det där vill jag ta tillbaka eller vara utan. Jag vill känna, jag vill vara mer medveten och framför allt kunna känna mer glädje i det lilla och jag är oerhört tacksam över allt.

Allt det där låter väl fint, tycker jag själv, personlig utveckling, lära sig mer om sig själv och allt det där. Javisst. Men tänk om jag hade kunnat lära mig allt det där utan att må piss, utan att periodvis må riktigt dåligt, utan ångesten, utan den bedövande tröttheten utan återfallen som det periodvis har tagit veckor att återhämta sig från. Utan att ha påverkat min familj, utan att behövt lämna bort mina barn för att jag inte orkat ta hand om dem, utan att försaka allt jag har försakat, utan........utan - ja, ni förstår, listan kan göras längre men jag stannar där.

Jag vet också att för mig så fanns nog inget annat alternativ än att krascha för att få mig att inse vad jag behövde förändra. Sen tror jag också att hade jag inte varit mottaglig den där dagen när en fin vän sa till mig de orden jag behövde just då för att stanna upp så hade jag förmodligen kört på vidare och hamnat ännu djupare innan jag vände.

Jag tror att det finns personer som måste ner på botten för att kunna vända. Det är tragiskt men jag tror att det är så. Men jag vill också tro att det finns personer man kan påverka till medvetenhet om vilka förändringar som kanske behöver till lite tidigare. Som jag på olika sätt kan inspirera till att stanna upp och kunna hjälp att må bättre i sin vardag. Som jag skrev ovan; tänk om man kan lära sig mer om sig själv, bli mer medveten, stanna upp och känna efter utan att behöva gå igenom allt skit samtidigt? Hur bra hade inte det varit? Jag vill tro att det går bara man själv är villig att göra förändringar.

Jag ser det hela tiden i min omgivning, alla som stressar och kör på utan återhämtning mellan varven. Tänk om man med hjälp av små förändringar och lite mer medvetenhet faktiskt skulle kunna må bra i livet också, inte bara klara av det. Hur härligt hade inte det varit? Det är där jag kan komma in, för jag vet vad man kan göra för att må lite bättre, jag har gjort de där små förändringarna (och de stora) och mår så mycket bättre inifrån än någonsin tidigare. På riktigt

.

Så för att återgå till mitt varför. Där är det; 

jag vill göra skillnad, jag vill inspirera, jag vill hjälpa, jag vill bidra till att göra världen lite bättre än innan genom att sprida vidare det jag lärt mig och det jag fortfarande lär mig varje dag.

Tack för att du läser min blogg, tack för att du följer mig i sociala medier och stort tack för att du delar med dig av det jag skriver till andra i din omgivning som kan tänkas behöva läsa det.

broken image

Att dela är omtanke

Det här kan vara just vad någon av dina vänner behöver läsa idag. Att dela är omtanke! Du delar enkelt texten med hjälp av sociala medier-knapparna längre ner på sidan